Skip to main content
Log in

Literacy, Text, Practice, and Culture: Major Trends in the Umeå History of Education Research Group, 1972–2002

  • Published:
Interchange Aims and scope Submit manuscript

Abstract

This article presents some major research themes and findings of the leading Swedish research group in the field of literacy in history. The informal and encouraging leadership of Professor Egil Johansson was of vital importance to the creativity and productivity of the group. Prior to 1985, a few large projects on Swedish alphabetization were closely inter-related to the development of methods and resources. After 1985, research benefitted from the competence represented by the Demographic Data Base, the Swedish Archival Information, and the Research Archives. The thematic variety of the second period was promoted by the multi-disciplinary composition of the research group. Religious instruction was the primary focus of interest, and cross-cultural, multi-confessional, and comparative aspects were incorporated. The international orientation became a constitutive characteristic, contextualizing the Swedish Lutheran experience. Literacy skills, textual history, literacy practices, and print culture signify the general evolution of themes.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this article

Price excludes VAT (USA)
Tax calculation will be finalised during checkout.

Instant access to the full article PDF.

Similar content being viewed by others

REFERENCES

  • Aarma, L. (1993). Läskunnighet och ny estnisk ortografi i Forselius' ABCbok i slutet av 1600-talet. In M. Attius Sohlman, D. Lindmark & K. Snellman (Eds.), Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993 (pp. 3–8). Umeå.

  • Andersson, I. (1986). Läsning och skrivning: En analys av texter för den allmänna läs-och skrivundervisningen 1842-1982. Umeå: Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 20.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (1992). “Begrepp om salighetens grund, ordning och medel:” Undervisningen i en Lappmarksförsamling: Jukkasjärvi församling 1744-1820. Uppsala: Bibliotheca Theologiæ Practicæ, 49.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (1993). “Förplichtat wara läsa för them” - byabön i lappmarken vid 1700-talets mitt. In M. Attius Sohlman, D. Lindmark & K. Snellman (Eds.), Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993 (pp. 9–22). Umeå.

  • Anderzén, S. (1995). “Norrland is our India:" Colonization - Missions or Catechisation?” In A. Nóvoa, M. Depaepe & E. Johanningmeier (Eds.), The colonial experience in education: Historical issues and perspectives (pp. 295–316). Ghent: Paedagogica Historica, Suppl. Series I.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (1996). Teaching and church tradition in the Kemi and Torne Laplands, Northern Scandinavia, in the 1700s. Umeå: Scriptum, 42.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (Ed.) (1998). Iskyrkan i Jukkasjärvi. Sakral symbol och pastoral funktion. Forskningsseminariet Turisten i iskyrkan 21-23 februari. Umeå: Scriptum, 45.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (1999). För att få säker kunskap: Jonas Hollstens Berättelse om Christendomens början och fortgång i Lappmarken. In D. Lindmark, (Ed.), Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia (pp. 115–154). Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (2001). “Nu brinner skogen...” In L.-A. Elgvin (Ed.), Laestadius 200 år: Jubileumsseminar i Alta 2 juni 2000. Alta: HiFRapport, 6.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (2002). “När kristendomskunskapen skulle meddelas på trenne språk:” En tidsbild från de norra lappmarkerna vid 1800-talets mitt. In H. Hansson, R. Kangassalo & Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 267–284). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. (2003). Language, literacy, and religion: Popular education in the Torne Laplands, 1744-1803. In D. Lindmark (Ed.), Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences (pp. 93–103). Umeå: Kulturens frontlinjer.

    Google Scholar 

  • Anderzén, S. & Kristiansen, R. (Eds.). (1998). Ecology of spirit: Cultural plurality and religious identity in the Barents region. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 6.

    Google Scholar 

  • Attius Sohlman, M. (1994a). Bokstavens makt över slaviska själar:Boktryck och läsning från medeltid till Peter den store. Stockholm.

  • Attius Sohlman, M. (1994b). “Moscovitae fidem christianam sequuntur:” Om synen på det medeltida ortodoxa Ryssland genom några samtida västeuropeiska resenärer. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 3.

    Google Scholar 

  • Attius Sohlman, M. (1994c). Ikoner från Novgorod till Ishavet. Stockholm.

  • Attius Sohlman, M. (1996). Religioner och religiösa strömningar. In I. Svanberg & I. Söhrman (Eds.), Balkan: Folk och länder i krig och fred (pp. 51–62). Stockholm.

  • Attius Sohlman, M. (1997). Stora oredans Ryssland: Petrus Petrejus' ögonvittnesskildring från 1608. Stockholm.

  • Attius Sohlman, M. (1998). Eastern and western traditions. In K. Junefelt & M. Peterson (Eds.), Cultural encounters in east central Europe (pp. 52–61). Stockholm: FRN Report 98:11.

    Google Scholar 

  • Attius Sohlman, M. (2001). Tro och tanke i Europas mitt: Brytpunkter och gränsöverskridanden i östra Europas religions-och kulturlandskap. Stockholm.

  • Attius Sohlman, M. (2002). Ikonen - språk för religiösa och kulturella möten i Europas mitt. In H. Hansson, R. Kangassalo & D. Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 201–215). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.

    Google Scholar 

  • Attius Sohlman, M., Lindmark, D. & Snellman, K. (Eds.). (1993). Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993. Umeå.

  • Bäckström, A. (1999). När tros-och värderingsbilder förändras. En analys av nattvards-och husförhörssedens utveckling i Sundsvallsregionen 1805-1890. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutets skriftserie, 1.

    Google Scholar 

  • Finstad, B.-P. et al. (Eds.). (1997). Stat, religion, etnisitet: Rapport fra Skibotn-konferansen, 27-29 mai 1996. Tromsø: Senter for samiske studier, Skriftserie, 4.

    Google Scholar 

  • Forsgren, T. (1988). Samisk kyrko-och undervisningslitteratur i Sverige 1619-1850. Umeå: Scriptum, 6.

    Google Scholar 

  • Forsgren, T. (1990). “först at inhämta språket, och sedan deruppå lära sin christendom...” Om finska böcker och sameundervisning i Torne och Kemi lappmarker före 1850. Umeå: Scriptum, 26.

    Google Scholar 

  • Forsgren, T. (1996). Attitüden gegenüber den Saamen im Spiegel der Sprache von schwedischen Dokumenten des 18. Jahrhunderts. In L.-G. Larsson (Ed.), Lapponica et Uralica: 100 Jahre finnisch-ugrischer Unterricht an der Universität Uppsala. Vorträge am Jubiläumssymposium 20.-23. April 1994 (pp. 43–49). Uppsala: Studia Uralica Upsaliensis, 26.

    Google Scholar 

  • Forsgren, T. (Ed.). (1997). Cultural crossroads in Europe. Stockholm: FRN Report, 97, 3.

    Google Scholar 

  • Forsgren, T. (1999a). Synen på samer - Vad säger svenska 1700-talsdokument? In R. Granqvist (Ed.), Svenska överord: En bok om gränslöshet och begränsningar (pp. 25–40). Stockholm.

  • Forsgren, T. (1999b). Bakom ord och mellan rader: En analys av språket i Theophilus Grans och Jonas Hollstens berättelser från Jokkmokk. In D. Lindmark (Ed.), Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia (pp. 201–221). Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo, 15.

    Google Scholar 

  • Forsgren, T. (2000). Language and colonialism - Two aspects. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 87–121). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.

    Google Scholar 

  • Forsgren, T. (Ed.). (2002). The digital infrastructure of the archives: Workshop in Umeå and Sandslån, 15-19 May, 2000. Umeå: Scriptum, 50.

    Google Scholar 

  • Fröjd, G. & Olsson, R. (1989). Lappmarkens präster 1593-1904: En studie av bakgrund och karriär. Umeå: Scriptum, 12.

    Google Scholar 

  • Gerger, T. & Hoppe, G. (1980). Education and society: The geographer's view. Stockholm: Stockholm Studies in Human Geography, 1.

    Google Scholar 

  • Grensjö, B. (1986). Lagt på minnet: Introduktion till en lokalhistorisk databas för hembygden: Exemplet Wännäs. Stockholm.

  • Hansson, H., Kangassalo, R., & Lindmark, D. (Eds.) (2002). När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002. Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.

    Google Scholar 

  • Hansson, S. (1996). Byabön och bönbyar i gamla Ume socken (Umeå, Sävar, Vännäs och Vindelns socknar). Umeå: Scriptum, 41.

    Google Scholar 

  • Henrysson, S. (1989). Prästerna i lappmarken före 1850: Ursprung och arbetsuppgifter. Umeå: Scriptum, 19.

    Google Scholar 

  • Henrysson, S. (1993). Darwin, ras och nomadskola: Motiv till kåtaskolreformen. Umeå: Scriptum, 37.

    Google Scholar 

  • Henrysson, S., Alm, A., Forsgren, T. & Johansson, E. (1993). Samer, präster och skolmästare: Ett kulturellt perspektiv på samernas och Övre Norrlands historia. Umeå: Centrum för arktisk forskning, Umeå universitet, Rapport, 23.

    Google Scholar 

  • Henrysson, S. & Flodin, J. (1992a). Samernas skolgång till 1956. Umeå: Scriptum, 35.

    Google Scholar 

  • Henrysson, S. & Flodin, J. (1992b). Samernas skolgång: 1957 års nomadskoleutredning. Umeå: Scriptum, 36.

    Google Scholar 

  • Hoas, H. (1987). Den lärda skolan på Gotland: En fallstudie av ett landsortsläroverks omvandling, 1820-1905. Umeå: Licentiatavhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1972). En studie med kvantitativa metoder av folkundervisningen i Bygdeå socken 1845-1873. Umeå: Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (Ed.). (1973). Literacy and society in a historical perspective: A conference report. Umeå: Umeå School of Education, Educational Reports, 2.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (Ed.). (1975). Folkbildning och samhällsutveckling: Pågående projektarbete. Umeå.

  • Johansson, E. (Ed.). (1976a). Folkbildning och samhällsutveckling: Pågående projektarbete. Umeå.

  • Johansson, E. (1976b). International symposium for literacy, Persepolis, Iran, 3-8, September, 1975. In E. Johansson (Ed.), Folkbildning och samhällsutveckling: Pågående projektarbete (pp. 1–10). Umeå.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1977). The history of literacy in Sweden in comparison with some other countries. Umeå: Educational Reports Umeå, 12.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1979). The postliteracy problem, illusion or reality in modern society? In J. Sundin & E. Söderlund (Eds.), Time, space and man: Essays on microdemography. Reports from the symposium time, space and man in Umeå, Sweden, June, 1977 (pp. 199–211). Stockholm.

  • Johansson, E. (1981a). The history of literacy in Sweden. In H.J. Graff(Ed.), Literacy and social development in the west: A reader (pp. 151–183). Cambridge: Cambridge Studies in Oral and Literate Culture, 3.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1981b). Den kyrkliga lästraditionen i Sverige: En konturteckning. In M. Jokipii & I. Nummela (Eds.), Ur nordisk kulturhistoria: Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet: 18. Nordiska historikermötet, Jyväskylä 1981: Mötesrapport III (pp. 193–224). Jyväskylä: Studia Historica Jyväkyläensia, 22, 3.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1981c). Kunskapens träd i Norden. In M. Jokipii & I. Nummela (Eds.), Ur nordisk kulturhistoria: Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet: 18. Nordiska historikermötet, Jyväskylä 1981: Mötesrapport III (pp. 263–267). Jyväskylä: Studia Historica Jyväkyläensia, 22, 3.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1982). En söndag i Tuna år 1820. Forskning och framsteg, 7, 32–38.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1983). Kyrkböckerna berättar. Stockholm.

  • Johansson, E. (1984). Lars Pehrsson i Målsta: En inledning till hembygdshistoriska studier. Stockholm.

  • Johansson, E. (1985). Sockenliv i äldre tid: På upptäcktsfärd med datorn. Stockholm.

  • Johansson, E. (1986). På läsbräda, mikrokort och dator - eller kyrkolivets böcker i gammal och ny undervisning. Årsbok för Föreningen lärare i religionskunskap, 89–100.

  • Johansson, E. (1987a). Literacy campaigns in Sweden. In R.F. Arnove & H.J. Graff (Eds.), National literacy campaigns: Historical and comparative perspectives. New York.

  • Johansson, E. (1987b). Pater noster i Rafnasill och A1phabeta varia: Eller några av kyrkolivets tecken. In C.G. Andrae (Ed.), Arkivet, historien, rörelsen: Sven Lundkvist 60 år (pp. 139–144). Stockholm.

  • Johansson, E. (1988a). Literacy campaigns in Sweden. In I. Winchester & R. Hayhoe (Eds.), Educational reform in China and the west. Interchange, 19(3-4), 135–162.

  • Johansson, E. (1988b). Skelleftepåven Petrus Anzenius och förhörslängden 1724: Blad ur ett forskningsprojekt. In G. Richardson (Ed.), Utbildningshistoria (pp. 110–122). Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria 162.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1991a). “Mindre än minimum:” Den gamla hemläsningen och föräldrarnas ambitioner för barnen i ljuset av folkskoleinspektörernas berättelser 1861-1868. Forskning om utbildning, 4, 28–43.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1991b). A1phabeta varia: Some roots of literacy in various countries. In B. Ericson (Ed.), Swedish aspects on literacy: Selected papers from the 13th IRA world congress on reading (pp. 122–l28). Stockholm: Skolöverstyrelsen, Rapporter, planering, uppföljning, utvärdering, 91, 5.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1991c). "Läser själva orden: Läser i book:" Barnens läsning i Bygdeå 1640 med några vidare utblickar. In H. Haue et al. (Eds.), Skole, dannelse, samfund: Festskrift til Vagn Skovgaard-Petersen, 31, may, 1991 (pp. 131–137). Odense.

  • Johansson, E. (1993). Staten och skolan vid 1800-talets mitt: Ett lokalt och mer nyanserat perspektiv. In E. Johansson & S.G. Nordström (Eds.), Utbildningshistoria 1992 (pp. 145–160). Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 170.

    Google Scholar 

  • Johansson, E. (1995). Kyrkorummet som social och sakral arena. In M. Kempff (Ed.), Sockenkyrkan i landskapet och sockenkyrkan som källmaterial (pp. 55–63). Stockholm.

  • Johansson, E. (1997). Kris och förnyelse: Kyrkolivet sedan 1870-talet. In L.-G. Tedebrand (Ed.), Sundsvalls historia (Vol. III, pp. 393–413, 432). Sundsvall.

  • Johansson, E. & Nordström, S.G. (Eds.). (1993). Utbildningshistoria 1992. Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 170.

    Google Scholar 

  • Jokipii, M. & Nummela, I. (Eds.) (1981). Ur nordisk kulturhistoria: Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet: 18. Nordiska historikermötet, Jyväskylä 1981: Mötesrapport III. Jyväskylä: Studia Historica Jyväkyläensia, 22, 3.

    Google Scholar 

  • Junefelt, K. & Peterson, M. (Eds.). (1998). Cultural encounters in east central Europe. Stockholm: FRN Report 98:11.

    Google Scholar 

  • Kvist, R. (Ed.). (1995). Föredrag vid Nordiska samehistoriska symposiet i Lövånger, 13-14, februari 1995. Umeå: Forskningsrapporter från Historiska institutionen vid Umeå universitet, 9.

    Google Scholar 

  • Lantto, P. & Sköld, P. (Eds.). (2003). Befolkning och bosättning i norr: Etnicitet, identitet och gräser i historiens sken. Umeå: Skrifter utgivna av centrum för samisk forskning, 1.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1990). En skola för staden, regionen och kyrkan: Elever och lärare i Piteå skola före 1850. Umeå: Scriptum, 20.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1993a). Kunskapskraven i den framväxande folkskolan: Linjer i folkskolans integration 1842-1871. In E. Johansson & S.G. Nordström (Eds.), Utbildningshistoria 1992 (pp. 77–116). Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 170.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1993b). Hustavlan i folkundervisningen: Till frågan om hustavleideologins folkliga förankring. In D. Lindmark (Ed.), “Sann kristendom och medborgerlig dygd:” Studier i den svenska katekesundervisningens historia (pp. 51–108). Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 2.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1994). Pennan, plikten, prestigen och plogen: Den folkliga skrivkunnighetens spridning och funktion före folkskolan. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 4.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1995a). Klart begrepp och upplyst förstånd: Upplysningsbegreppet i begreppshistorisk belysning. In D. Lindmark (Ed.), Uppfostran, undervisning, upplysning: Linjer i svensk folkundervisning före folkskolan (pp. 49–108). Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 5.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (Ed.). (1995b). Uppfostran, undervisning, upplysning: Linjer i svensk folkundervisning före folkskolan. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 5.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1997). Puritanismen och lättsinnet: Fem föredrag om folkläsning och folklig fromhet. Umeå: Kulturens frontlinjer, 6.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (Ed.). (1998a). Alphabeta Varia. Orality, reading and writing in the history of literacy: Festschrift in honour of Egil Johansson on the occasion of his 65th birthday, March 24, 1998. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 1.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1998b). Writing instruction, formal schooling, and the increasing wealth of the freeholding peasants: Early 19th century roots of the Swedish system of compulsory schooling. In C. Majorek et al. (Eds.), Schooling in changing societies: Historical and comparative perspectives (pp. 17–36). Ghent: Paedagogica Historica, Suppl. Series IV.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1999a). “True Christianity and civic virtue:” Currents in Swedish religious instruction, ca. 1670-1870. In J. Coolahan, R. Aldrich & F. Simon (Eds.), Faiths and education: Historical and comparative perspectives (pp. 97–118). Ghent: Paedagogica Historica, Suppl. Series V.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1999b). Popular religion and enlightenment in Sweden: Perspectives on tradition and modernity in early 19th century revivalism. In Ñ. Valk (Ed.), Papers delivered at the symposium Christian folk religion (pp. 185–206). Tartu: Studies in Folklore and Popular Religion, 3.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (1999c). Mellan fiktion och verklighet: Theophilus Grans manuskript Några samlade tecken och bevis, Samfundet Pro Fide et Christianismo och den religiösa exempelberättelsen. In D. Lindmark (Ed.), Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia (pp. 155–200). Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo, 15.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (Ed.). (1999d). Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia. Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo, 15.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (Ed.). (2000a). Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878. Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (2000b). Diaspora, cantonization and integration: Swedish colonialism in a theoretical, comparative and concluding perspective. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 15–40). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (2000c). Swedish schooling in colonial America: From Swedish Lutheran education to American utilitarian curriculum. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 41–86). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (2001a). Literature for Swedish Lutherans in colonial America, 1696-1730. In G. Sherington & C. Campbell(Eds.), Education and ethnicity (pp. 35–54). Ghent: Paedagogica Historica, Supplement Series VII.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (2001b). Syndiga hedningar och ädla vildar: Synen på samer och indianer i tidigmoderna svenska missionsskildringar. In H. Sanders (Ed.), Mellem Gud og Djævelen: Religiøse og magiske verdensbilleder i Norden 1500-1800 (pp. 203–230). København: Nord, 19.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (2002). Baptism and Swedishness in colonial America: Ethnic and religious membership in the Swedish Lutheran congregations, 1713-1786. In T. Forsgren (Ed.), The digital infrastructure of the archives: Workshop in Umeå and Sandslån, 15-19 May, 2000 (pp. 7–31). Umeå: Scriptum, 50.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (Ed.). (2003a). Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences. Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (2003b). Educating Swedish Lutherans in colonial America: The interplay between language and religion in a minority culture. In D. Lindmark, Religious education in history: Confessional and interconfessional experiences (pp. 105–138). Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.

    Google Scholar 

  • Lindmark, D. (In press). De Fide Historica: Societas Suecana Pro Fide et Christianismo and the religious exemplary narrrative in Sweden, 1781-1780. In J. Beyer et al. (Eds.), Confessional sanctity (c. 1550 - c. 1800). Mainz: Veröffentlichungen des Instituts für Europäische Geschichte Mainz, Beiheft, 51.

    Google Scholar 

  • Põldvee, A. (2000). Kyrklig folkundervisning i Estland och Livland 1675-1695. In T. Jansson & T. Eng (Eds.), Stat - kyrka - samhälle: Den stormaktstida samhällsordningen i Sverige och Östersjöprovinserna (pp. 185–282). Stockholm: Studia Baltica Stockholmiensia, 21.

    Google Scholar 

  • Schelin, M. (1978). Den officiella skolstatistiken i Sverige åren 1847-1881. Umeå: Pedagogiska monografier, 20.

    Google Scholar 

  • Selander, S.-Å. (1986). Livslångt lärande i den svenska kyrkoförsamlingen: Fleninge 1820-1890. Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 158.

    Google Scholar 

  • Sherington, G. & Campbell, C. (Eds.) (2001). Education and ethnicity. Ghent: Paedagogica Historica, Supplement Series VII.

    Google Scholar 

  • Sjöström, M. & Sjöström, R. (1982). Literacy and development: A study of a literacy campaign in Ethiopia. Umeå: Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2.

    Google Scholar 

  • Sjöström, R. (1986). A pilot study of effects of primary schooling in a rural community of Ethiopia: The case of Saya Debir. Stockholm: SIDA: Education Division Documents, 31.

    Google Scholar 

  • Sjöström, R. (1993). Kungliga svenska analfabeter - ett crux för skolforskaren. In M. Attius Sohlman, D. Lindmark & K. Snellman, Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993 (pp. 87–94). Umeå.

  • Sjöström, R. (2000). The Swedish model? Education in Saint-Barthélemy during the nineteenth century. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 123–167). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.

  • Sjöström, R. (2001). Conquer and educate: Swedish colonialism in the Caribbean island of Saint-Barthélemy, 1784-1878. In G. Sherington & C. Campbell (Eds.), Education and ethnicity (pp. 69–85). Ghent: Paedagogica Historica, Supplement Series VII.

    Google Scholar 

  • Sjöström, R. (2002). Margaret Scott - pedagog och pionjär i den svenska periferin. In H. Hansson, R. Kangassalo & D. Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 229–238). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.

    Google Scholar 

  • Sjöström, R. (2003). Bad news or good tidings? Religious instruction in Sweden's Caribbean colony. In D. Lindmark (Ed.), Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences (pp. 139–164). Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.

    Google Scholar 

  • Zipernovszky, H. (1998). The European roots of different church traditions. In S. Anderzén & R. Kristiansen, Ecology of spirit: Cultural plurality and religious identity in the Barents region (pp. 110–118). Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 6.

    Google Scholar 

  • Zipernovszky, H. (2002a). Flerspråkighet i Ungern, speglad i kyrkböcker. In H. Hansson, R. Kangassalo & D. Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 216–228). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.

    Google Scholar 

  • Zipernovszky, H. (2002b). Parish records as a source for comparative pedagogical research. In T. Forsgren (Ed.), The digital infrastructure of the archives: Workshop in Umeå and Sandslån, 15-19 May, 2000 (pp. 46–55). Umeå: Scriptum, 50.

    Google Scholar 

  • Zipernovszky, H. & Forsgren, T. (2002). Educational patterns in multiconfessional Hungary. In D. Lindmark (Ed.), Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences (pp. 165–182). Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.

    Google Scholar 

Download references

Author information

Authors and Affiliations

Authors

Rights and permissions

Reprints and permissions

About this article

Cite this article

Lindmark, D. Literacy, Text, Practice, and Culture: Major Trends in the Umeå History of Education Research Group, 1972–2002. Interchange 34, 153–178 (2003). https://doi.org/10.1023/B:INCH.0000015898.48471.2b

Download citation

  • Issue Date:

  • DOI: https://doi.org/10.1023/B:INCH.0000015898.48471.2b

Navigation