Abstract
In the organization and ideology of the Lutheran state churches, Tim Knudsen has identified the roots of universalism in the Nordic welfare states. This article applies a similar perspective to the aims and contents of early modern Nordic popular education. Historiographically, universalism was emphasized by Egil Johansson, who recognized the universal aim of Christian teaching as the prime mover of Swedish alphabetization. The present article tries to problematize this perspective by demonstrating the long-term divergence of Swedish bourgeois and popular print cultures, representing parallel processes of secularization and christianization, and by discussing particular meanings of parts of the alleged universal early modern reading culture, viz. reading as a vehicle of Swedishness in colonial America and religious identity in Northern Sweden, respectively. The elementary school is identified as a major instrument of homogenizing reading culture, and the article concludes by indicating universalism as a living legacy in Swedish educational policy.
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Similar content being viewed by others
REFERENCES
Barnabok. (1780). Barna-Bok, Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen I underdånighet tilägnad Af Samfundet Pro Fide & Christianismo. Stockholm.
Bergfeldt, B. (1997). Den teokratiska statens död: Sekularisering och civilisering i 1700-talets Stockholm. Stockholm: Stockholm Studies in Economic History 25.
Burke, P. (1978). Popular culture in early modern Europe. London.
Butler, J. (1990). Awash in a sea of faith: Christianizing the American people. Cambridge, MA.
Cavonius, G. (1943). Folkskollärarnas föregångare i Finland: Klockare och sockenskolmästare under frihetstiden. Helsinki.
Deijenberg, M. (1992). Pedagogik och människosyn i fiktion och verklighet: Om barnlitteratur och bildningssträvanden i 1860-talets Sverige. Lund.
Florin, C. (1987). Kampen om katedern: Feminiserings-och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860-1906. Umeå: Umeå Studies in the Humanities 82.
Jansson, T. (1985). Adertonhundratalets associationer: Forskning och problem kring ett sprängfullt tomrum eller sammanslutningsprinciper och föreningsformer mellan två samhällsformationer c:a 1800-1870. Uppsala: Studia Historica Upsaliensia 139.
Jarrick, A. (1985). Psykologisk socialhistoria. Stockholm: Stockholm Studies in Economic History 8.
Knudsen, T. (Ed.). (2000). Den nordiske protestantisme og velfærdsstaten. Aarhus.
Knudsen, T. (2002). Den nordiske velfærdsstat og de sækulariserede lutheranere. In S. Eigaard (Ed.), Velfærd og folkeoplysning (pp. 11–28). Odense.
Johansson, E. (1975). Läskunnighet och samhällsförändring. Forskning om utbildning, 3, 40–41.
Johansson, E. (Ed.). (1976). Folkbildning och samhällsutveckling: Pågående projektarbete (pp. 1–10). International Symposium for Literacy, Persepolis, Iran, 3-8 September 1975.
Johansson, E. (1977). The history of literacy in Sweden in comparison with some other countries. Umeå: Educational Reports Umeå 12.
Johansson, E. (1979). The postliteracy problem: Illusion or reality in modern society? In J. Sundin & E. Söderlund (Eds.), Time, space and man. Essays on microdemography: Reports from the symposium time, space and man in Umeå, Sweden, June 1977 (pp. 199-211). Stockholm.
Johansson, E. (1981). Kunskapens träd i Norden. In M. Jokipii & I. Nummela (Eds.), Ur nordisk kulturhistoria: Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet: 18. Nordiska historikermötet, Jyväskylä 1981. Mötesrapport III (pp. 263–267). Jyväskylä: Studia Historica Jyväkyläensia 22,3.
Lindmark, D. (1993). Kunskapskraven i den framväxande folkskolan: Linjer i folkskolans integration 1842-1871. In E. Johansson & S.G. Nordström (Eds.), Utbildningshistoria 1992 (pp. 77–116). Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria 170.
Lindmark, D. (1994). Pennan, plikten, prestigen och plogen: Den folkliga skrivkunnighetens spridning och funktion före folkskolan. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense 4.
Lindmark, D. (1997). Puritanismen och lättsinnet: Fem föredrag om folkläsning och folklig fromhet. Umeå: Kulturens frontlinjer 6.
Lindmark, D. (1998a). Writing instruction, formal schooling, and the increasing wealth of the freeholding peasants: Early 19th-century roots of the Swedish system of compulsory schooling. In C. Majorek, et al. (Eds.), Schooling in changing societies: Historical and comparative perspectives (pp. 17–36). Ghent: Paedagogica Historica, Suppl. Series IV.
Lindmark, D. (1998b). Egil Johansson and the history of literacy. In D. Lindmark (Ed.), Alphabeta varia: Orality, reading and writing in the history of literacy: Festschrift to Egil Johansson on the occasion of his 65th birthday, March 24, 1993 (pp. 45–55). Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense 1.
Lindmark, D. (1999). Popular religion and enlightenment in Sweden: Perspectives on tradition and modernity in early 19th-century revivalism. In Ñ. Valk (Ed.), Papers delivered at the symposium Christian folk religion (pp. 185-206). Tartu: Studies in Folklore and Popular Religion 3.
Lindmark, D. (2001). Literature for Swedish Lutherans in colonial America, 1696-1730. In G. Sherington & C. Campbell (Eds.), Education and ethnicity (pp. 35–54). Ghent: Paedagogica Historica, Supplement Series VII.
Lindmark, D. (2002). Predikstolen och läskulturen: Kyrkans böcker och folkets läsning. Kyrkohistorisk Årsskrift, pp. 47–54.
Lindmark, D. (In press). De fide historica: Societas suecana Pro Fide et Christianismo and the religious exemplary biography in Sweden, 1771-1780. In J. Beyer, et al. (Eds.), Confessional sanctity (c. 1550 - c. 1800) Mainz: Veröffentlichungen des Instituts für Europäische Geschichte Mainz, Beiheft 51.
Läsebok för folkskolan. (1878). 8th. ed. Stockholm.
Melkersson, M. (1997). Staten, ordningen och friheten: En studie av den styrande elitens syn på statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet. Uppsala: Studia Historica Upsaliensia 184.
Nygren, A. (1930). Den kristna kärlekstanken genom tiderna: Eros och agape. Stockholm.
Odén, B. (1975). Läskunnighet och samhällsförändring. Forskning om utbildning, 1, 17–31.
Petersson, I.-L. (1992). Fraktur eller antikva? Om tryckstilar i pedagogisk litteratur 1842-1889. In I.-L. Petersson (Ed.), Studier i läsebok för folkskolan (pp. 44–88). Lund: Absalon 2.
Sanders, H. (1995). Bondevaekkelse og sekularisering: En protestantisk folkelig kultur i Danmark og Sverige 1820-1850. Stockholm: Studier i stads-och kommunhistoria 12.
Sandin, B. (1986). Hemmet, gatan, fabriken eller skolan: Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600-1850. Lund: Arkiv avhandlingsserie 22.
Tveit, K. (1988). Allmugeskolen på austlandsbygdene 1730-1830. Oslo. Doctoral dissertation.
Author information
Authors and Affiliations
Rights and permissions
About this article
Cite this article
Lindmark, D. Reading Cultures, Christianization, and Secularization: Universalism and Particularism in the Swedish History of Literacy. Interchange 34, 197–217 (2003). https://doi.org/10.1023/B:INCH.0000015899.42152.ff
Issue Date:
DOI: https://doi.org/10.1023/B:INCH.0000015899.42152.ff